Lix – cane corson med rätt att charma

Hmm, matte hade rätt… Jag blev skitatrött av att gå med min present… Inte för att den var så särskilt tung men det var lite ovant. Fast det gick bra! Och så såg jag en suuuupersöt tjej! Hon hade värsta regnjackan på sig, fast det var jättevarmt och oregnigt ute. Skumt, men men, söt var hon i alla fall

Både matte och jag la oss på soffan när vi kom hem, vi blev lite pömsiga båda två… Nu ska jag vila lite till, så jag  orkar gå på prommis sen… Lejter gejter!

Just ja! Kolla in presenten som ”sitter som en smäck”

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, cane corso, cavalier king charles spaniel, klövjeväska, promenad

Asså vet ni? Kalle… trebentingen som jobbar där min present finns, han hade fått en släng av mattes sjuka och GLÖMT att ringa efter min present! Så då fick inte jag den på min födelsedag, jag fick den idag istället. Men det gjorde inte så mycket, för matte köpte en ”tröstis” till mig på min födelsedag då. Hrrmmm… säg typ inget till matte nu, men jag gillar Tröstis bättre än min andra present. Vet inte om matte riktigt håller med om det. Hon brukar nämligen gömma den! Skitaelakt!
Vill ni se? Det får ni ändå…

Tröstis å Lix

Värsta snygga va?

Men idag var matte skitastolt över mig. Först när vi var ute på långis, för det kom en svart hund mot oss och när  han såg oss så blev han dubbelt så stor! Men jag intresserade mig mer för godiset matte hade i handen, hon gillar sånt… Och sen! Då blev jag utskälld! Värsta elakt liksom! Tur att han satt fast i huset… Jag sa inget fast han gapade så öronen höll på att trilla av… Fastän jag hörde att det klickade så hade jag liksom inte tid att käka gottis just då, ville ju kolla så han satt fast ordentligt den dära gaphalsen… SEN käkade jag godis, när jag var säääker på att han satt där han skulle. Hans matte kom ut med en hoprullad tidning… Hon kanske tyckte han skulle läsa istället för att skrika? Vad vet jag?

Sen åkte vi och hämtade min present. Skitamycket minimonster, mänskor och ljud och grejer. Och då vart matte så stolt så stolt. Fast jag var på väg att säga till den dära typen som blängde på mig, att så gör man inte! Matte tyckte jag skulle uppföra mig, så då gjorde jag det istället. Men jag tycker nog att hon kunde sagt åt den där trebentingen, nu när inte jag fick menar jag… (jaa, jag borde sagt åt honom, killen som råstirrade Lix rakt i ögonen, men jag hade annat att pyssla med. Ta Lix därifrån till exempel… Fick inte mål i mun bara… Men han uppförde sig faktiskt oerhört imponerande inne i butiken, trots att det var trångt och massor av människor som i princip klev över honom. *stolt* //matte)

Imorrn ska jag få provgå min present, asså väskan inte Tröstis. Matte tror jag ska bli trött av det… Tss! Inte då! Jag orkar bra mycket mer än hon i alla fall! Då får ni se bild också har matte sagt, hon tog ingen idag trots att den tydligen ”satt som en smäck” på mig… Hon har så mycket konstigheter för sig…

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, cane corso, labrador, foxterrier, kalle, naturkompaniet sickla, present, klövjeväska, stolthet, kaos, stress, utskälld, klickerträning

Jag har typ fått en ny säng, det ni! Asså, ni vet ju att matte har lite svårt att låta bli att köpa grejer till mig när hon handlar till sig själv. Den här gången blev det en skiiitafin sängfilt! Jag tror PappaMatten kommer bli lite avis, för hon gillar döskallar!

Kolla bara, värsta tuffa sängen!

Piratsängen!

Ska jag berätta en annan grej då? Inte nog med att jag nästan har alla indianer i reservatet*, jag ÄR en indian! Eller asså, jag kan iallafall smyga som en! När jag å matte var ute så såg jag nämligen två mysko typer. Dom var vääääldigt lika pricktjejerna men man kan ju liksom aldrig vara riktigt säker så jag smööööög fram. Då frågade hundarnas tvåbenting om jag trodde jag var en indian… hehehe… Joooopp!
Å vet ni?! Det VAR pricktjejerna! Jag hör det på rösten liksom, dottern brukar alltid skrika hysteriskt att jag ska hålla mig borta men hennes mamma är lite tuffare så hon får jag hälsa på. Fast hon blir lite grinig om jag kommer för nära hennes trebenting, det var nog för att jag nästan välte han en gång tror jag…

Dags för mig att gona ner mig i min sköna säng igen…

*) Att inte ha ”alla indianer i reservatet” är samma sak som att inte ha ”alla pinnar i påsen” eller att ”ljuset är tänt men det är ingen hemma” eller helt enkelt inte vara ”helt hundra” Uttrycket kommer ursprungligen från PappaMatten med familj //matte

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, cane corso, dalmatiner, pirater, dödskallar, indianer, smyga

Håhåjaja… livet är skönt. Säg inget till matte men det är rätt skönt när hon har ont och är trött för då kan vi luuuuunka på prommisarna och myyyysa i soffan

Igår var jag jätteduktig sa matte. Men asså hallå? Kom igen! Förresten är hon skitadålig på att hålla saker som födelsedagspresenter hemliga… Jag fick följa med till affärn för att prova ut min present! Hon är inte klok… Men den satt himla skönt. Matte sa att det var för att den var för stor…

Palisades Pack II från Naturkompaniet

Bilden lånad från Naturkompaniets hemsida.

Snygg va? Ska få den på min födelsedag sa matte, hoppas vi går till godisaffärn också… Det är jag värd tycker jag. Jag har varit såååå duktig!

Först så uppförde jag mig inne i affären, sen gick jag snällt vid mattes sida när hennes knä gick sönder idag (jag sympatiskrek senare på eftermiddagen för det nöp till i baken när jag skulle resa på mig…) Dessutom hälsade jag på Kartongkompis, med alla fyra ben i backen! Det ni! Vet ni hur svårt det är? För han är typ världsabäst tycker jag!

Matte ville visa en bild på hur bra jag har det bak när hon kör:

Har man det bra eller?

Förresten säger matte att Willy är en hummer? En hummer?! Hon tror det i alla fall säger hon… Undra just om den dära vetten hon ska till på måndag kan hjälpa henne med den där vanföreställningen??

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, smärta, cane corso, bilar, naturkompaniet, ruff wear, palisades pack 2, födelsedag, presenter, hummer, vanföreställningar, läkare

Matte säger att jag är en larvpotta ibland… Tss! Inte då! Jag har hormoner i huvvet, det är därför… Måste ju testa lite. Om hon reagerar liksom. Det gör hon, kommer fasen inte undan med nånting…

Matte skrattade åt mig nu ikväll. Fast först såg hon ut så här
Men asså, om hon säger: ”Ska vi se hur det står till med tvätten nu kanske?” när vi har varit på kvällsprommis, tja.. då stannar jag ju utanför tvätthuset liksom… (Jaaa, men alltså… Normalt går han på höger sida, och nosar i buskarna, nu gick han på min vänstra sida och stannade utanför tvättstugans dörr innan jag hunnit stanna. //matte – tror jag har en extremt intelligent hund… )

Sen, därinne, då hittade jag nåt som heter ”torktumlarludd”. Hur kul som helst att leka med, för det liksom hoppade å studsade så jag fick jaga det lite… Fast det fastnade i munnen så det var nog inte nån sån där fasligt smart grej att göra kanske? Kul var det i alla fall, och matte garvade sådär skönt. Ni vet så där så det killar i kroppen, skratt med kärlek i liksom

Igår tog matte en bild på mig och så skrattade hon igen… Lättroad liksom… Vaddå? Det här är väl inget att skratta åt?

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, skratt, torktumlarludd, tvättstuga, intelligens, charm

Ska jag berätta det bästa med halkburken? Det här:

Halkburk = märgis!

Värsta bra va?! Matte sa att jag måste löddras, mumlade nåt om nån skitgris… Vet jag inget om… Men det lönar sig att stå still kan jag säga. Och matte är skitaduktig på att använda sina armar till massa saker samtidigt. Hon borstade först, för det ska man visst göra, annars blir det stopp typ… Men asså, hon borstade med ena armen och gav godis med den andra. Åsså sa det klick när hon borstade och jag stod still. Var klicket kom från vet jag inte riktigt, men det betyder att jag är duktig och ska få godis. Hajja att jag stod skitastill! (Jag hade både klicker och godis i vänster hand, borstade med höger. Multitasking vettu… //matte)

Jo, men asså, ska jag berätta varför jag skulle löddras i halkburken då? Vi skulle åka till Lillebror! Eller ja, vi skulle åka till hans jobb och hämta han… Men det tog liksom skiiiiiiiiiiiitalång tid! Ja’ ba’:

Määäh koooom nångång då!

Sen skickade matte ett meddelande till hans sångburk (för hon såg han i Willys spegel):

”Fimpa nu så vi kan åka nångång!”

Haha! Så då gjorde vi det! Matte var skitahungrig så vi hann liksom inte ens hälsa nåt, jag å Lillebror. Så då tänkte jag att vi kunde prata lite på vägen. Det tyckte inte matte så hon sa åt mig att va’ tyst. Det sket jag i

Men sen, när vi kom hem till mattemamman. DÅ!
Sprang jag direkt till min lekburk för att leta efter en grej…
SEN kunde jag visa den för Lillebror:

Brynästrasan, jag å Lillebror - värsta bäst liksom!

Läs även andra bloggares åsikter om hund, badkar, märgben, lillebror, bil, gnäll