Ska ni veta hur matte å jag låter på vår morgonprommis? Så här:
Lix; Matte….? Ska vi gå nu?
Matte; Snart, jag ska bara….
Lix; *suuuuuuuuuuuuuuuuck* Nu då?!
Matte; Mmmmm, vänta lite bara….
Lix; *suuuuuuuuuuuuuuuuck* Nu då?!
Matte; Om en liten liten stund vännen, jag ska bara….
Bara lägga sig å vänta dårå. Gissa? DÅ säger hon att vi ska gå! Suck asså, mänskor! Eller typ, matte!
När vi går ut är det typ skitamörkt så alla spöken kan gömma sig superbra… Det är lite dumt för de syns så dåligt då… Jag brukar gå lite före matte så jag kan vakta henne. Som imorse, då gick vi där och matte gäspade för hon brukar typ sova medan vi är ute (jaaa, klockan är faktiskt bara lite över fem på morgonen, gissa om jag är trött då //matte) Helt plötsligt dök det upp ett spöke!
Ja ba skrek för att jaga bort det, å matte ba ”Määäh hallå… det är en huuund Lix. Inget farligt alls…”
Eh? Scusi? HUND?? Nähä! Ett spööööke, med massa farliga tänder, tusen ben och typ åttitolv kilo muskler.
Matte; Meeeen koooom nuuuu, det där är väl inget att bry sig med?
Lix; SCHAAAAAAS MED DIG ÄCKLIGA SPÖKE!! FÖRSVIIIIIN!! ANNARS ÄTER JAG UUUUUPP DIG!!!
Matte; Liiix, kom nu…
Lix; Å hör sen!
Lufsar vidare i mörkret, nosar lite och duuuuu… Det växer konstiga prylar i marken… Skitastora grejer som blänker. Var tvungen att skälla ut de lite, men matte ska ju alltid överdriva….
Matte; Men du..? De där stolparna har ju stått där en vecka, de har väl inte gjort nåt ont?
Lix; Kanske inte, men bara ifall attÅdu!! Kolla där!! Va’ är det där för en typ!? Han är säkert skitafarlig matte! AKTAAAAA!!
Matte; Men darling, han står ju där varje morgon, kommer du inte ihåg det? (Brukar stå en kille i korsningen som väntar på att bli upphämtad av sina arbetskamrater nämligen //matte)
Lix; Mäh asså… hallå? Varje dag är en ny dag… alltså – ny dag – ny kille – ny utskällning… Capisce?
Matte; *suck*
Sen brukar vi leka en stund med fotbollen, kolla om nån tappat godis på fotbollsplan och så brukar jag leta efter flera spöken. Hittade massor idag, men de bara garvade åt mig… Hmpf! Värsta ohyfsade liksom! (Jaa, killarna som joggade förbi fotbollsplanen bara skrattade åt den ”lille” när han försökte skrämma bort de //matte)
Jag fick åka minimonster idag, det är huuur skönt som helst… Fast matte höll på att skrika fasligt mycket imorse…. Lite irriterande faktiskt, att man inte kan få ligga i lugn och ro… Så här lät hon imorse:
Matte;
Men för he-te, du kan ju inte köra 60 när det är 70!! Snälla! Kom igen!! Gaaaaah!!!!
Det här är ju för f-n inte sant! Gaspedalen är den som sitter till höööööger ditt j-a stolpskott!! Gasa för f-n!!!
*kommer ut på motorvägen = 90, framförvarande undlåter sig att ens gasa på liiite*
Meeeeen he-te!!! *trampar ner högra pedalen o kör om* Guuuuuuuuuuuuuubbbj-l!!!
*sätter farthållaren på 90 o tar en klunk kaffe*
Det var då själva f-n att det ska vara så svårt att… men vaf..?! Håll dig i din fil är du gullig!
*skriker o låter inte alls så charmig som det ser ut i skrift*
Jaaaamen kör oooom då om du tycker det går långsamt! Idiotj-l! Det är 90 här… inte 110, puckhuvud!”
Jepp, typ så låter hon…. Lite skoj att lyssna på faktiskt å ibland skrattar hon till å med åt sig själv. Fast det tycker jag verkar lite knasigt…
Asså… nu har jag försökt säga åt matte typ skitalänge att det är massa tjejer utanför som jag vill träffa, men hon säger bara att jag får vänta… *funderar* Jag tycker faktiskt hon är rätt taskig ibland…
Läs även andra bloggares åsikter om hundar, spöken, bilar, bilkörning, idioter, löptikar, väntan, motorväg